Behöver vi fortfarande visselblåsare 2019?

olofNews

Tillbakablick 2018

FCG har under året belyst vissa uppmärksammade händelser som i sin tur har klarlagt vikten av att aktörer i finansbranschen har fungerande och oberoende visselblåsningssystem. Det ligger i såväl arbetsgivarens som arbetstagarens och organisationens intresse att verksamhetsskadliga företeelser kommer fram i ljuset och kan hanteras. Undersökningar visar dock att många avstår från att slå larm på grund av rädslan att drabbas av repressalier.

Effektiviteten av en rapporteringskanal är beroende av ett skydd för visselblåsaren. Detta regleras genom lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen syftar till att säkerställa att en visselblåsare inte utsätts för repressalier till följd av visselblåsningen, den skyddar dock inte identiteten på den som slår larm.

Av Institutet Mot Mutor rapport ”Bryta tystnaden” som publicerades i mars 2018 framgick att:

  • 82% av respondenterna ansåg att det borde finnas en lagstadgad skyldighet för företag att införa visselblåsningssystem inom verksamheten (även icke-finansiella företag)
  • 97% ser positivt på ett införande av ett lagstadgat skydd för visselblåsarens identitet

Under året har även fokus varit stort på ESG-faktorer vilket har visat sig genom en ökad medvetenhet hos företagen såväl som i FI:s tillsynsarbete och rapporter.

Framåtblick 2019

Ett förslag om EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (A2018/01621/ARM) har även lagts fram. Förslaget innebär bl.a. att medlemsstaterna ska säkerställa att de organisationer som omfattas av lagförslaget inrättar lämpliga kanaler och förfaranden för att ta emot och följa upp rapporter om överträdelser.

Det krävs särskilt att rapporteringskanalen garanterar att visselblåsarens identitet hålls konfidentiellt, vilket är en hörnsten i skyddet för visselblåsare. Vidare kräver förslaget att den som tar emot rapporten har möjlighet att följa upp och återkoppla till den som rapporterat inom en rimlig tidsfrist.

Området för vilka verksamheter som träffas utökas genom att inte endast gälla för alla i finansiella sektorn eller organisationer som är riskerar att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, utan innefattar även visselblåsningar som avser överträdelser av EU-rätten på bl.a. följande områden:

  • Konsumentskydd, Integritet och skydd av personuppgifter och säkerhet i nätverks- och informationssystem, EU:s konkurrensregler, Överträdelser och missbruk av regler om bolagsskatt och skador mot EU:s ekonomiska intressen, Offentlig upphandling, Produktsäkerhet och Miljöskydd.

Funderar er organisation på hur ni kan säkerställa en oberoende rapporteringskanal?

FCG tillhandahåller redan nu en rapporteringskanal som ligger väl i linje med de nya föreslagna kraven om stärkt skydd för visselblåsare! Den som rapporterar via FCG:s Whistleblowerportal garanteras alltid anonymitet gentemot sin arbetsgivare. Den anställde kan därutöver välja att rapportera anonymt till FCG om så önskas. En anmälare kan även kommunicera med FCG via en unik inloggning på Whistleblowerportalen där meddelanden och dokumentation kan lämnas.

Tveka inte att höra av er om ni har några frågor eller funderingar!