Välbesökt när FCG höll seminarium om MiFID II och provisionsförbudets inverkan på marknaden
Torsdagen den 27/8 bjöd FCG in till seminarium för att diskutera MiFID II och provisionsförbudets effekt på den svenska marknaden. Intresset var stort och seminariet lockade runt 100 personer från berörda bolag i branschen. Inledningsvis presenterade Lennart Krän och Louise Hedqvist från FCG, MiFID II och dess bakgrund samt vart i frågan vi står i dagsläget. Framförallt belystes värdepappersmarknadsutredning betänkande SOU 2015:2 som sträcker sig längre än minimiregeln i MiFID II. Men det belystes även att MiFID II inte bara handlar om provisionsförbud utan innefattar en mängd andra viktiga frågeställningar som syftar till att öka tryggheten för kunden, öka transparensen i marknaden och stärka den finansiella stabiliteten.
Enligt MiFID II ska oberoende rådgivare och portföljförvaltare inte få ta emot och behålla ersättningar från tredje part. Om en oberoende rådgivare och portföljförvaltare tar emot ersättning från tredje part måste rådgivaren/förvaltaren betala ut ersättningen till kunden.
De svenska utredarna menar dock att enbart minimiregeln inte kommer åtgärda de problem som provisioner för med sig och föreslår därför att Sverige bör gå längre. Utredarna föreslår att ersättning för rådgivning till icke-professionella kunder, oberoende eller inte, från tredje part ska förbjudas. Tanken är att förbudet ska utformas så att ersättningar från tredje part som kan påverka kundens intresse negativt ska vara förbjudna och att Finansinspektionen ges bemyndigande till att bestämma vilka ersättningar det kan vara frågan om.
Efter presentationen vidtog en paneldebatt där panelen bestod av Gustav Rentzhog (koncernchef Söderberg & partners), Magnus Lekander (Chefsjurist East Capital) och Nils Liljeberg (Deputy Head of SEB Pension & Försäkring Sverige).
Panelen var mer eller mindre positiv till MiFID II regleringen men däremot märktes ett visst missnöje kring det utökade svenska lagförslaget. De menade att det i vissa delar var otydligt och behövde kompletteras med definitioner och övergångsregler. Dessutom uttrycktes frågor kring analysen av det bakomliggande problemet, att intressekonflikter skapas mellan rådgivare och konsument.
En gemensam åsikt var att det finns risk för att det nationella förslaget kommer påverka konsumenterna negativt, framför allt konsumenter med mindre kapital som riskerar att bli utan rådgivning. Gustav Rentzhog från Söderberg & Partners såg även svårigheter med att ställa om redan befintliga avtal under så kort tidsperiod. Magnus Lekander upplevde att det svenska lagförslaget inte helt motsvarade problemet och att de identifierade intressekonflikterna kan hanteras på annat sätt. Vidare ansåg han att det nationella förslaget även kan leda till en regelkonkurrens vilket kan försätta Sverige i en svår situation på den europeiska marknaden.
Debatten cirkulerade även kring ämnet att förslaget kan förhindra nya seriösa aktörer att etablera sig på marknaden och istället öka kreativiteten hos mindre seriösa aktörer, vilket har visat sig blivit ett allt större problem i Storbritannien efter att provisionsförbudet infördes 2013.
Sammanfattningsvis var det tydligt att det är en viktig fråga och att det är viktigt att agera i tid trots att allt inte är klart ännu. Implementeringen tar längre tid än vad man tror och en för snabb övergång riskerar att påverka marknaden inklusive kunderna negativt istället. Trots att det troligtvis inte är möjligt efterfrågas övergångsregler och tydliggöranden kring intressekonflikter så att aktörerna ska kunna planera sin verksamhet i tid.