Ronny Gustavsson förstärker FCG:s specialistenhet inom AML

olofAML & CTF

FCG välkomnar Ronny Gustavsson  för att leda arbetet med FCG:s specialistrådgivningsenhet inom AML-området. Ronny har en mycket lång och djup erfarenhet inom AML, såväl från Finansinspektionen som från banksektorn och är ett mycket etablerat namn på marknaden. Inför att Ronny börjar den 28:e december satte vi oss på behörigt avstånd för att veta mer:

Välkommen till FCG Ronny! Vad fick dig att ta rollen som Teamchef för specialistrådgivningsenheten (AML) hos FCG?

Jag kände direkt att möjligheten att få leda och vidareutveckla ett renodlat AML-rådgivningsteam med både bredd och djup lockade. Som chef för finansiell brottslighet på Skandiabanken och tidigare Compliance officer på Nordea har jag inte sett att någon konsultbyrå kunnat erbjuda det till sina kunder, något jag själv också saknat i tidigare roller. Att få bidra med mina egna kunskaper, erfarenhet och ledarskap för att bygga ett sådant team och skapa ett specialisterbjudande inom AML och övrig financial crime till finansiella företag lockade helt enkelt. Förutom utmaningen blev jag också positivt överraskad av den uppmuntrande atmosfär och professionella kultur som jag direkt möttes av i mina möten med FCG.

Vilken kapacitet finns i teamet gällande frågeställningar relaterade till AML / FinCrime området?

Den är ganska omfattande skulle jag vilja säga och spänner från strategi till genomförande. Teamet kan gå in och göra undersökningar om hur statusen i ett företags arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism fungerar. Vidare finns resurser för att kunna stötta företag med frameworks, policies, change management, strategier och åtgärdsplaner för att komma tillrätta med brister som konstaterats. Teamet har också djup erfarenhet och kunskap av hur AML/CTF ska implementeras. De olika kompetenserna gör att vi kan anpassa lösningarna till varje företags unika organisation, system, produktutbud och kunder så att åtgärderna blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt. Teamet har möjlighet att ta sig an både mindre och större uppdrag där FCG kan ta helhetsansvar från gap-analys till projektledning och implementering av åtgärder., Allt för att våra kunder ska kunna hantera sina penningtvättsrisker på ett erforderligt sätt.

“Teamet har möjlighet att ta sig an både mindre uppdrag och större uppdrag där FCG kan ta helhetsansvar från gap-analys till projektledning och implementering av åtgärder. Allt för att våra kunder ska kunna hantera sina penningtvättsrisker på ett erforderligt sätt.”

Vad är din bild kring regelverksutvecklingen inom AML-området de senaste åren?

Det har hänt mycket både avseende regelutvecklingen de senaste åren och inom den praxis som byggts upp på grund av tillsynsmyndigheternas aktiviteter på området. Fjärde penningtvättsdirektivet (AMLD4, reds. anm.) har implementerats i nationell lagstiftning men även femte direktivet håller på att införas i de nationella lagstiftningarna. Inom Europa har lagstiftarna försökt att komma tillrätta med de brister som under de senaste åren identifierats genom bl.a. Panama Papers och bankernas penningtvättsskandaler som fått stort medialt genomslag. Andra faktorer, som att flera finansiella företag i Europa verkar gränsöverskridande samt de nationella tillsynsmyndigheternas olika förutsättningar avseende resurser, kompetens och rättsligt stöd har ytterligare bidragit till den regelverksutveckling vi fått se de senaste åren inom penningtvättsområdet. Till det får även läggas den tekniska utvecklingen för nya tjänster och produkter inom betaltjänstområdet som exempelvis kryptovalutor och Open Banking samt aktörer som Google och Apple.

Processen kring regelverksutvecklingen verkar mer iterativ och under ständig förändring, exempelvis i relation till kapitaltäckningsregelverk och liknande. Vad beror detta på?

Det beror på att området är komplext och i ständig förändring. Det omfattar alla de finansiella tjänster och produkter som banker och andra finansiella företag erbjuder sina kunder. Den som vill utnyttja de finansiella företagen för att kunna tvätta pengar försöker finna nya metoder och dessa tar tid att upptäcka för de finansiella företagen, brottsbekämpande myndigheterna och till sist lagstiftarna. Då även regelverket på området påverkar samhället som en del av brottsbekämpningen, får bankernas åtgärder ofta mer medial uppmärksamhet, vilket i sig får våra lagstiftare att vilja visa politisk kraft. Dessa olika faktorer leder till att regelverksutvecklingen tenderar att bli mer iterativ och under ständig förändring. Vi får vänja oss vid att penningtvättslagstiftningen aldrig kommer bli en färdig lagstiftningsprodukt med lång hållbarhet.

Vilka är de största utmaningarna med att implementera regelverken?

De största utmaningarna är att det många gånger krävs ett agilt sätt att implementera regelverken samt olika kompetenser för att förstå hur de ska implementeras. Ofta behöver befintliga organisationer förstärkas med extra resurser för att driva igenom ett större regelverksprojekt inom AML då det påverkar så många delar inom organisationen. Inom penningtvättsområdet påverkar de olika delarna varandra. För ett optimalt resultat behöver dessa justeras separat och i olika sekvenser. Ändras exempelvis kundkännedomfrågorna till kunderna behövs även riskklassificeringen av de enskilda kunderna och regelsättningen i transaktionsövervakningen förändras. Det är viktigt att förstå hur helheten påverkas när man justerar en mindre del. I värsta fall kan en dåligt genomförd implementering av ett nytt regelverk få oerhörda konsekvenser om det leder till en felaktigt utförd åtgärd mot penningtvätt eller om införandet av regelverket blir försenat.

Det nämns ofta att det historiska arvet av att AML-arbetet inte varit funktionsöverskridande (dvs att det kanske främst varit ett arbete utifrån ett legalt perspektiv) kan vara en anledning till att den finansiella sektorn har en ”investeringsskuld” inom området. Vad är din bild av detta?

Arbetet har i stora delar hanterats av bankjurister och företagen har inte alltid haft tillräckliga resurser eller specialistkompetens för att kunna implementera regelverken både funktionellt och riskbaserat i verksamheten. Det har lett till att verksamheten emellanåt fått svårigheter att förstå hur regelverket ska fungera utifrån deras organisation, produkter, tjänster, kunder, komplexitet, storlek och risker. Sällan har man haft kunskap och erfarenhet om hur man mest effektivt sätter in lämpliga och relevanta åtgärder för att minska riskerna att svagheter utnyttjas. Det krävs fler kompetenser än rent regulatoriska för att kunna skapa ett heltäckande system av åtgärder mot penningtvätt och terrorfinansiering. Svårigheten är att få en helhetsbild av styrning, rapportering, organisation, kunder, tjänster och produkter samt de mitigerande åtgärderna i form av rutiner, processer och IT-system. Ofta krävs initialt ett holistiskt arbete för att kartlägga var eventuella brister finns, vilka risker som företaget är utsatt för samt hur omfattande dessa risker är. För det behövs olika kompetenser med erfarenhet från exempelvis riskanalys, juridik, dataanalys och projektledning.  Slutligen är ett upparbetat samarbete mellan specialister inom penningtvätt, produkter, processer, kommunikation och IT med mera nödvändigt för ett lyckat genomförande.